Stolt

Jag är en omåttligt stolt mor, när det kommer till mina barns språk. Det är inte så att de talar typ 6 olika språk eller så. Och visst ploppar det ut fula ord då och då. Men jag brukar tycka om att säga att de har ett rikt språk. Det låter väl tjusigt ? Jag har en vän som brukar fråga om jag skriver ner vad min yngsta säger, och tyvär glömmer jag det oftast. Men om jag skulle göra det skulle det vara ett fulltidsarbete. Pluss övertid... Han måste brås på sin far ; )
Men ibland kommer ju riktiga guldkorn ur munnen på dem.
Son nr2
Tittar intresserat på sin nyfödda kusin, och hans första kommentar är " Fascinerande"
(Vilken 4 åring utrycker sig så?)
Son nr2
Leker med en ny kompis på en brottartävling, när han sen dyker upp själv frågar jag honom var hon tog vägen svarar han " Jag vet faktiskt inte, hon försvann i folkmassorna "
Son nr1
Tjatar om att få spela dataspel, tillslut orkar jag inte svara. Varpå han säger " Bra, det tolkar jag som ett ja "
(ok, han är 7 år men så pratar inte ens jag)

Jag måste faktiskt börja skriva ner sånt, tänk om man glömmer bort sånt som när son nr2 säger med ömhet " mamma-skrälle, jag älskar dig lika högt som fågeln i skyn "